Visionen och revisionen: därför tittar granskaren aldrig framåt

revision, inom redovisning den granskning i efterhand av ett företags eller annan organisations redovisning och förvaltning som görs i syfte att ge upplysning om redovisningens tillförlitlighet och om ledningens sätt att förvalta organisationen.

vision (lat. vi’sio ’syn’, ’uppenbarelse’, av vi’deo ’se’), inom religionsvetenskapen en spontant uppträdande eller i extasen framkallad synupplevelse av en verklighet som av visionären tolkas i religiösa termer.

(ne.se)

– Vi borde gå igenom vad politikerna vill!

– Ja, eller vad de gjort.

I den korta dialogen över kaffebordet blottlades en av journalistikens viktigaste gränslinjer. Den mellan den nyhetsjournalistiken och den granskande journalistiken.

Gränslinjen går helt enkelt alltid – just nu.

Granskaren tittar bakåt, nyhetsreportern framåt. För den sistnämnde finns massor av nyheter i framtiden. För granskaren är där tomt.

Känn på rubrikerna: ”Så vill valvinnaren skapa nya jobb”. ”Brottsofferjour kan läggas ned”. ”Nytt projekt ska lyfta förorten”.

Det kan vara jättebra nyheter. Helt hedervärda stories. Stories som handlar om saker som kan hända i framtiden. Inget fel på dem. Men man ska inte blanda ihop dem med granskande journalistik.

Granskaren använder i stället backspegeln. ”Så gick det med valvinnarens jobblöfte”. ”Politikerna svek brottsofferjouren”. ”Förortsprojektet blev ett fiasko”.

Granskning ägnas definitionsmässigt åt det som varit. Granskning är till sin natur bakåtblickande.

Detta beror inte på någon nostalgisk nerv, utan på praktiska begränsningar. Framtiden låter sig svårligen undersökas – åtminstone på samma nivå som gårdagen.

Att kartlägga politikers visioner inför ett val kan vara ett utmärkt och hedervärt journalistiskt projekt. Men visionerna låter sig inte så lätt kontrolleras mot verkligheten. Det är svårt att göra revision på en vision. Det går inte riktigt förrän efter att den blivit verklighet. Eller skulle ha blivit det.

Granskande journalistik handlar i grunden om att ställa orden mot verkligheten. En förutsättning är att det finns en verklighet att ställa orden emot. Ord mot ord kan vara intressant journalistik, men är sällan granskning. (Möjligen om den ena partens ord har tyngd av sanning: vetenskaplig auktoritet, stöd från andra källor osv.)

Mitt tips inför det kommande årets politikbevakning blir därför: gärna vision, men också en rejäl revision!

Kolla inte bara vad de lovar i valet. Kolla vad de lovade i förra valet! Och ställ det mot hur det blev! Kasta dig in i statistiken, granskningsrapporterna och årsredovisningarna. Och låt de gamla visionerna vara din ledstjärna! Se dig som en politikens frivillige revisor – den som kollar om det blev som de sa. Och upplyser väljarna om resultatet.

Och även kartläggningen av årets visioner kan faktiskt ibland göras granskande – till exempel genom att du undersöker vilka faktaantaganden som finns inbyggda i visionen. (”Hallå, er jobbsatsning förutsätter att pengar plockas från fyra andra vällovliga verksamheter, och det utan att det finns någon forskning som stödjer påståendet att detta leder till fler jobb!”)

Vill du ha inspiration så kolla några av de utmärkta factchecking-satsningar som gjordes av svenska medier runt förra valet (t ex Sveriges Radios sanningsmätare, som senare fick ett slags uppföljare i sanningsgranskande programmet Detektor).

När du sedan slitit ut dig av att gå igenom sanningen om sysselsättningen, vårdplatserna och företagsklimatet i länet de gångna fyra åren, och initierat konfronterat ansvariga politiker med resultatet – då kan du belöna dig själv med något enklare.

Då ringer du tillbaks till politikern och frågar ”Vad tänker ni göra efter valet då?”

9 reaktioner till “Visionen och revisionen: därför tittar granskaren aldrig framåt”

  1. Politiker i allmänhet och svenska politiker i synnerhet är generellt väldigt bra på att hålla vallöften, enligt många och stora undersökningar i statsvetenskap (t.ex. https://www.henrikoscarsson.com/2009/06/partier-haller-sina-valloften.html och https://www.samfak.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter_detalj/politikerna-haller-sina-valloften.cid895581). Dessutom tenderar val med proportionerligt valsystem, som det svenska, att leda till att väljarna bedömer de politiska alternativen mer på vad de säger att de ska genomföra än vad de faktiskt har gjort. En stor anledning till det är att väljarna saknar en ”personlig kandidat”, utan röstar mer på ett parti, och därför uppfattar det som att de saknar en enskild politiker att ställa till svars. I slutändan innebär det att svenska politiker inte behöver vara speciellt rädda för om något enskilt vallöfte gått förbi.

    Däremot måste journalistiken bli bättre på att granska påståenden och uttalande från politikerna. Ger de en korrekt beskrivning av verkligheten? Stämmer siffrorna de använder? Använder de relevanta mått? Genom att göra det tvingas debatten bli mer ärlig, och politikerna riskerar att förlora sitt förtroendekapital. Ett kapital som alla politiker vet är avgörande för väljarnas val.

    1. Stort tack för kommentaren, som du ser föreslår jag båda varianterna. Det händer trots allt att det finns anledning att återkomma till konkreta vallöften också.

  2. Hi im still young and in hihoschgol do you think that becoming a writer is a good choice? ive always thought it woulf be fun! I love writing and I think i would have alot of fun with it i just dont know if its the best idea.

  3. Miután megvizsgálja csak néhány a blogbejegyzések a webhelyére , és most én tényleg szeretem az utat a blogolást. Én könyvjelzővel , hogy az én könyvjelző website listán, és lehet, hogy nézz vissza hamarosan. Pls vessen egy pillantást a weboldalon is, és hadd tudjam , mit gondol. Üdvözlettel!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.