Gästblogg: Line by line i sju enkla steg

Osäker inför publiceringen av det stora grävet – eller för den delen av den snabba vardagsgranskningen? I dag lär Marja Grill (som tidigare skrivit om fem vardagsgräv du kan starta i dag, och vars föreläsningar från Grävseminariet 2015 finns att kolla hos Utbildningsradion) ut den hittills oöverträffade metoden att säkra en granskning.

 

”Jag ska ut på en resa i ett av världens mest jämställda länder.”

Så började jag ett reportage i Uppdrag Granskning en gång, och jag gick vidare med att rada upp att vi har en jämställd regering och riksdag, och kvinnlig tronföljd.

Så kom stunden då manuset skulle gå igenom LBL, line-by-line-genomgången, och redaktören fick se de siffror jag tagit fram om manliga och kvinnliga ministrar, riksdagsledamöter och Sveriges ställning i OECD:s mätningar av jämställdheten i olika länder. Men det hon frågade mig var: ”Har vi verkligen kvinnlig tronföljd? Heter det så, egentligen? För det är ju inte bara kvinnor som kan ärva tronen?”

På Uppdrag Granskning lärde jag mig mycket, men det jobbigaste var nog detta, att granska varje liten faktabit med lupp. Vi blev alltid anmälda till Granskningsnämnden för radio och tv. Det var tufft, särskilt de första gångerna. För det är psykiskt påfrestande att bli ifrågasatt i långa advokatbrev, och det hände faktiskt att advokaterna ringde mina intervjupersoner i efterhand och sedan påstod till Granskningsnämnden att dessa ändrat sig.

Men det gav mig en dyrbar erfarenhet, och det är att  alltid vara förberedd. När du gjort egen, viktig journalistik så måste du räkna med att behöva försvara den mot attacker. För det krävs en metod för att säkerställa och samla belägg på ett systematiskt sätt. Jag lärde mig också vikten av LBL, line-by-line-metoden. Det är en faktagranskningsmetod som vår legendariske chef Nils Hanson införde på UG och som är grunden till att de nu kan köra med helt öppna manus på sin webb. Det är en metod som låter enkel, men kan vara nog så svår.

Det handlar helt enkelt om saklighet. Att kunna källhänvisa alla faktapåståenden.

Här kommer metoden steg för steg. Jag har kokat ner den lite för att den ska kunna användas på nyheterna, där jag jobbar idag.

1. Skriv ner dina källor längst ner på manuset/kollen, eller i fotnötter i dokumentet under arbetets gång. Är t ex siffran tagen ur en rapport, skriv för enkelhets skull upp sidnumret också. Spara så klart också ner den i en mapp.

2. Stryk under alla fakta i ditt manus. Då menar jag verkligen alla. Namn, orter, miljöbeskrivningar, siffror. Allt, allt, allt. De som verkar vara de enklaste och mest självklara kan vara de svåraste.

3. Ha alla dokument och hela bandet, särskilt med ansvarsutkrävande intervjuer, tillgängliga innan du börjar genomgången.

4. Nu kommer det viktiga och hårda arbetet. Gå igenom allting med din redaktör, rad för rad, line by line, och visa dina källor till samtliga faktauppgifter och citat. Låt inte redaktören nöja sig med att du svarar att du har kollat, be henom se eller kontrollräkna själv.

5. Bemötanden! Dubbelkolla, bemöts varje påstående? Har kritiserad part fått svara på all kritik? Är citaten hederligt återgivna?

6. Finns det logotyper, onödigt våld, smygfilmat material eller rättighetskyddat material som inte är ert? Gå igenom och diskutera.

7. Glöm inte helhetsbilden. Rycks något ur sitt sammanhang? Håll dig undan från att antyda sådant som du inte kan belägga fullt ut.

Har ni på ett seriöst och metodiskt sätt klarat ut allt detta, då är du i land med ditt reportage.

Grattis!

Hur gick det då med formuleringen om den kvinnliga tronföljden? Det heter egentligen full kognatisk tronföljd, fick jag lära mig, men i regeringens proposition 1977/78:71 står det ändå ”kvinnlig tronföljd”.

 

Marja Grill