Samtidigt som redaktionscheferna just nu sitter och funderar på om, och i så fall i vilken utsträckning, man ska skicka folk till årets grävseminarium i Jönköping, så visar Dagens Nyheter ett lysande exempel på den undersökande journalistikens slagkraft.
Den här gången handlade det varken om kvitton, polisregister eller IT-säkerhet. Nej, DN:s undersökning handlade om könsfördelningen i läroböcker. Det faktum att kvinnorna i så stor utsträckning lyser med sin frånvaro till och med i skildringen av 1900-talet blev en av veckans riktiga snackisar, med uppföljningar och reaktioner hos rader av andra redaktioner.
Om uttrycket tillåts så var det ett skolboksexempel på kraftfullt genomslag för egen, agendasättande journalistik. Och ett lysande arbete inom ett kanske inte helt givet granskningsämne. Ett ämne som lika gärna hade kunnat granskas av en intresseorganisation som sedan erbjudit DN den färdiga undersökningen som underlag för en nyhetsartikel eller till ett utspel på DN Debatt.
De lösningarna hade på ett sätt varit enklare för redaktionen. Och på ett plan: billigare. Det tar betydligt mindre arbetskraft att skriva en artikel om någon annans undersökning än att göra den själv. För att inte tala om att publicera en färdig debattartikel.
Ändå tror jag DN vinner mer på att ha gjort jobbet själva. ”Billigast” är i detta sammanhang inte ”mest ekonomiskt”.
Fördelarna är inte bara de publicistiskt uppenbara: att de kan känna sig säkrare på materialet och slipper känna sig som megafoner för en intresseorganisation.
Utan också krasst kommersiella.
Hade undersökningen gjorts av en organisation så hade DN:s varumärke möjligen nämnts en handfull gånger på morgonen – fram till att övriga redaktioner hunnit få egen kontakt med intresseorganisationen.
Sedan hade resten av dagen varit organisationens. Och resten av omnämnandena.
Nu måste i stället varje konkurrent som vill följa upp undersökningen, från Morgonekot till kvälls-Aktuellt, uttryckligen nämna att det är DN som gjort den. Som suttit och räknat. Som hittat siffrorna som får politikerna att reagera, sociala medier att koka och förlagen att pudla.
Sett ur riktigt krassa varumärkesperspektiv bör detta vara ganska svårslagbart.
DN:s undersökning var kanske ett lyckokast. Men det brukar också av någon anledning vara de bäst förberedda som får de flesta lyckokasten.
Det finns få ställen där det är lättare att få idéer till nya undersökningar (ämnen, metoder och utförande) än på grävseminariet.
Det bör redaktionscheferna fundera på när det nu är dags att ta ställning till om, och i så fall i vilken utsträckning, man ska skicka folk till Gräv 15 i Jönköping.