Oavsett om vi jagar enkla nyheter eller genomför stora granskningar så gör vi klokt i att försöka ta reda på vilka dokument som kan hjälpa oss på vägen – och försöka ta del av dessa dokument.
Min erfarenhet är att det finns fler journalister med dokumenträdsla än med telefonskräck, och att det därför oftast är extra viktigt att fundera över vilka handlingar som finns att ta del av.
Därför här en lista över dokument som du kanske inte tänker på direkt när du ska kolla ditt tips eller undersöka din hypotes – men som mycket väl kan visa sig vara din bästa vän i prövningen.
(Här pratar vi framför allt om offentliga handlingar som kan begäras ut hos myndigheter, kommuner osv. Glöm inte att det också kan finnas motsvarande intressanta handlingar hos det privata företag eller den ideella förening du undersöker – och ge inte upp på förhand inför tanken att ta del av dem. Du kan till exempel:
- Fråga en källa, kanske tipsaren, om vederbörande kan ta fram dem.
- Ställa en formell fråga till företaget/organisationen! Hänvisa till deras stolta policy om transparens och öppenhet. Fråga varför de vill dölja innehållet.
- Undersök om det inte är ett dokument som en myndighet skulle kunna få del av – eller redan fått del av – och begär ut det därifrån i stället.)
1) Avvikelserapporten.
Min favorit. Kan heta olika saker inom olika myndigheter och förvaltningar, men utgör samma sak: dokumentet som upprättas när något gått snett. De mest bekanta är vårdens Lex Maria och omsorgens Lex Sarah, men de finns inom många sektorer.
För mer än tio år sedan (så länge sen att jag inte hittar några webbartiklar) gjorde jag tillsammans med bland andra Helena Bengtsson en genomgång av Kriminalvårdens incidentrapporter (där hette det så!) från rymningar från slutna anstalter, där vi bland annat kunde visa att en av årets mest spektakulära fritagningar hade kunnat undvikas om myndigheten bara dragit rätt slutsatser av en liknande händelse ett år tidigare. Vi baserade granskningen på en rejäl bunt avvikelserapporter/incidentrapporter, där alla identitetsuppgifter var maskade men vi ändå fick tillräcklig information för en tvådagars publicering som fick stort genomslag och betydelse för Kriminalvårdens kommande förändringar.
2) Internrevisionen.
Stora myndigheter i Sverige har en internrevision, som ska granska den egna verksamheten helt självständigt, och därför är direkt underställd generaldirektören. Revisionens rapporter kan både ge nyheter och input till granskning, och allra häftigast är det förstås när de visar sig befinna sig inom det ämnesområde man redan arbetar med.
Så var det när jag tillsammans med Johanna Lerneby, Linda Kakuli och Peter Bagge granskade arbetsmarknadsåtgärden Fas 3 för några år sedan. Vi hade förstått att internrevisionen hade en granskning på gång av Fas 3, och dess innehåll visade sig också vara sprängstoff.
(Arbetsförmedlingens pressavdelning hävdade att rapporten inte var färdig trots att den redan expedierats bland annat till regeringen. Vi fick ut den från annat håll och Arbetsförmedlingen fick sedermera skarp kritik av JO, i ett beslut som varje journalist bör påminna om varje gång man misstänker att en pressavdelning försöker sig på samma manöver en gång till.) (Plus att man i så fall förstås ska tillämpa det klassiska greppet att begära ut handlingen på flera olika ställen.)
3) Mejlväxlingen.
Välmeriterade grävveteranen Mathias Ståhle på Eskilstuna-Kuriren vann en gång en guldspade för en granskning till stor del grundad på mejlkonversationer. Han lyckades skildra de interna konflikter som skakat Vänsterpartiet i landstinget genom att ta del av mejl som kombattanter skickat från och till sina offentliga mejlkonton (flera var ju förtroendevalda i kommuner och landsting). Extra stor nytta hade han av den funktion som gör att ett nytt mejl även innehåller hela den historiska konversationen som man svarar på; på så sätt fick han ut även mejl som inte i sig själva postats från någon offentlig låda.
När jag och Carolina Jemsby i fjol granskade Sidachefen Charlotte Petri Gornitzkas dubbla ersättningar kunde vi med hjälp av mejl visa att hon fortsatt engagera sig i Internationella Rädda Barnens inre angelägenheter långt efter att hon tillträtt som generaldirektör för den myndighet som gav Rädda Barnen mångmiljonbelopp i bidrag.
Den offentliganställdes mejlbox är i princip alltid offentlig, dvs du ska kunna ta del av ärende, tidpunkt och avsändare för samtliga mejl från en given tidsperiod, för att i nästa steg kunna ta ställning till vilka enskilda mejl du vill begära ut.
Man kan också be att få ta del av mejl som uppfyller vissa kriterier, exempelvis innehåller ett visst sökord. Jag har aldrig haft problem med att få myndigheter att göra sökningar i mejlkorgar.
Tänk på att inte begränsa dig till Inkorgen! Genom åren har jag gjort några av mina bästa fynd genom att också begära ut mejl från Skickat-korgen.
4) Årsredovisningen.
Jag vet att många journalister ryggar inför tanken att granska en årsredovisning, eftersom man föreställer sig att det är en enormt svårtolkad materia som kräver en examen i företagsekonomi för att begripa.
Den goda nyheten är att det där inte stämmer. Så länge din ambition inte är att kartlägga den multinationella storkoncernens skatteflykt kommer du att klara det – möjligen i början med viss Kan du kolla så jag fattat rätt-hjälp av en kunnigare kollega.
Väldigt mycket information i årsredovisningar står i klartext. Beskrivningen av det gångna verksamhetsåret (om än med varning för skönmålning), lönekostnader, könsfördelning, eventuella bonusar till vd…
Jag har själv varit inblandad i en flera kartläggningar där huvuddelen av nyhetsstoffet plockats från årsredovisningar, bland annat sommarens och förra sommarens genomgångar av bolagen som sålde asylboenden till Migrationsverket (med research av Johan Ekman respektive Linda Kakuli).
Några tips vid läsningen:
- Tänk på att ”Årets resultat” inte är årets resultat. Det är oftast mer relevant att titta på siffran ”Resultat efter finansnetto”.
- Kolla fotnötterna! Där står sånt som bonus till vd.
- Kolla koncernbidrag! Det kan vara ett annat sätt än aktieutdelning att flytta pengar, t ex från ett dotter- till ett moderbolag (varifrån man sedan kan göra aktieutdelningen mindre iögonfallande).
- Jämför med tidigare år! En jämförelse bakåt säger ofta mer om hur det går för bolaget än de enskilda sifforna från just detta år.
5) Bolagsstämmoprotokollen.
Protokollet följer oftast med årsredovisningen, men det kan vara smart att kolla med Bolagsverket om bolaget haft någon extrastämma, före eller efter den senaste ordinarie.
När jag tillsammans med Johanna Cervenka, Marit Israelsson och Lotta Sima granskade jobbcoachföretagen härom året, så visade det sig att det kritiserade bolaget Personalstrategernas moderbolag Happy Business satt i system att hålla en extra bolagsstämma efter varje ordinarie stämma, där man beslutade om ytterligare och betydligt större aktieutdelningar till de två ägarna. Utdelningar som annars inte gick att utläsa förrän i kommande årsredovisning ytterligare ett år senare. (Och jodå, nyheten kunde följas upp året därpå.)
En annan viktig information handlar om ägandet. Det är i bolagsstämmoprotokollen som du kan utläsa i klartext vilka som äger ett bolag, och hur man fördelar en eventuell aktieutdelning.
Du kan också få matnyttig information om t ex val till styrelsen. När vi tidigare i höst granskade telefonbolaget 4one upptäckte vi att man bytt ut två av tre styrelseledamöter – varav den ene hävdade att det skett mot hans vilja. Bolagets ägare hävdade att det varit ett missförstånd, och att den ofrivilligt invalde representerats av ett ombud på bolagsstämman. Men när vi begärde ut bolagsstämmoprotokollet så stod det där att den nyinvalde ledamoten inte bara varit närvarande på bolagsstämman – utan dessutom varit protokollförare!
(En märklighet som numera också intresserar polisen.)
Vilka är dina favoritdokument? Fyll på i kommentarerna!