Dagens gästbloggare är Leo Wallentin, frilansjournalist och konsult på bland annat SVT, till exempel i uppmärksammade experimentverkstaden Nyhetslabbet. Dessutom en av personerna bakom knytkonferensen Trollen och rollen.
En kollega undrade härom dagen vem som stod bakom sajten politikfakta.se. På ”om oss”-sidan står, ganska intet-sägande, att ”Politikfakta är det vi heter. Vi tar reda på fakta – om politik”, och att ”[v]i har funnit att det finns ett mycket stort värde i att Politikfaktas granskare inte är offentliga. Intervjuer ger vi inte av praktiska och tidskrävande skäl.” På Facebooksidan beskriver de sig själva som en svensk motsvarighet till Pulitzerbelönade amerikanska politifact.com (från Tampa Bay Times).
Det allra första du ska göra om du behöver komma i kontakt med personen eller organisationen bakom en sajt (efter att ha tittat efter kontaktuppgifter i klartext på själva sajten då förstås) är att ta reda på vem som har registrerat domännamnet, alltså i det här fallet ”politikfakta.se”. Det är en koll som går på någon minut, och som ofta ger napp.
Varje dator som är uppkopplad till internet har ju ett ip-nummer, internets motsvarighet till ett telefonnummer, typ. Sveriges Radios webbserver heter till exempel 134.25.4.140. Skriv in 134.25.4.140 i webbläsaren så kommer du till Sveriges Radios hemsida. Domännamnen infördes i början av 1980-talet, för att kunna ha adresser till datorer som är enklare att komma ihåg, till exempel sverigesradio.se.
Organisationen som delar ut sköter administrationen av domännamn på internet heter Icann (om maktstriderna kring vem som ska administrera domännamn och IP-nummer på internet finns föresten många artiklar kvar att skriva). De har delegerat ansvaret till flera regionala organisationer, som i sin tur delegerat det till flera lokala organisationer. .se-domänen sköts exempelvis av den svenska Stiftelsen för Internetinfrastruktur.
De flesta administratörer av domännamn har en så kallad whois-tjänst, där man kan se vem som registrerat en viss domän. Hos IANA, den amerikanska organisation som på Icanns uppdrag sköter domännamnssystemet, finns en lista över alla toppdomäner, med information om vem som sköter dem, och var man hittar respektive whois-tjänst: https://www.iana.org/domains/root/db/
Har du en .se-domän går du till Stiftelsen för Internetinfrastrukturs hemsida, iis.se, knappar in domännamnet, ”politikfakta” i rutan ”sök efter ledigt domännamn”, och klickar på sök-knappen. På nästa sida får du veta att domänen registrerades den 11 mars 2011, via ett företag som heter one.com, och nu innehas av signaturen ”OneCom0001-28269”. Klicka på signaturen så får du veta, att bakom den döljer sig Olah Örtengren. (Gör du samma sak med journalisttips.se hittar du en Backa Elias Bondpä.)
Det finns bara en person med namnet Olah Örtengren, och söker vi lite på honom på nätet hittar finner vi en reklammakare som också driver bloggen Företagsam grön moderat, och borgerliga community-sajten Alliansens vänner. På sin Facebooksida skriver han också att han är ”faktagranskare på Politikfakta”.
En tjänst till ska nämnas: Alla de nationella toppdomänerna är ordnade under fem regionala myndigherer, så kallade RIR:er: AFRINIC för Afrika och Indiska oceanen, APNIC för Syd-, Ost- och Sydostasien samt Ocenien, ARIN för USA, Kanada och delar av Karibien, LACNIC för Latinamerika och delar av Karibien, samt RIPE NCC för Europa, Mellanöstern och Centralasien.
Hos alla dem kan man göra mer komplexa sökningar, t.ex. söka efter alla sajter registrerade hos en viss organisation, eller av en viss person. Å andra sidan kommer man, när det gäller sajter som drivs av privatpersoner, ofta inte längre än till webbhotellet den vägen. Du behöver ibland IP-nummer i stället för domännamn för att börja söka på RIR:erna whois-tjänster. Google på ”DNS IP”, så får du upp en massa sidor som översätter fram och tillbaka mellan domännamn och IP-nummer.
Sammanfattningsvis:
- Leta rätt på whois-tjänsten för den aktuella toppdomänen, via IANA-listan
- Sök efter kontaktpersoner där (notera att teknisk och administrativ kontakt ofta är kopplat till ett webbhotell eller liknande, snarare än den som faktiskt driver sajten.)
- Leta eventuellt efter fler kontaktuppgifter via respektive RIR
Nu har vare sig Olah Örtengren på politikfakta.se, eller Backa Elias Bondpä på journalisttips.se, gjort någon större ansträngning för att dölja sina identiteter. Vill man bli svår att nå går det. Olika regler gäller för olika toppdomäner, men många toppdomäner tillåter att man registrerar sig via olika anonymiserings-ombud.
Vill man till exempel veta vem som registrerat avpixlat.info, via info-domänens whois-tjänst, så får man numera bara upp kontaktuppgifter till det kanadensiska bolaget Silent Register. (Söker man på Avpixlat.se på iis.se får man däremot fortfarande upp Kent Ekeroth som domäninnehavare.) När en person eller organisation aktivt försökt göra sig anonym på det här sättet får man ge sig in och leta ledtrådar på andra sätt. Några av dem ska jag gärna återkomma till i fler bloggposter!
Leo Wallentin
Gillar du Journalisttips? Prenumerera via mejl eller RSS. Och följ oss på Twitter och gilla oss på Facebook!
Uppdaterat 130602: Informationen från IIS kommer att strypas rejält från sommaren 2013. Leo Wallentin reder ut begreppen i denna post.
Uppdaterat 130813: Nu verkar det åter vara möjligt att begära ut namn på privatpersoner. Kolla kommentarerna från Anders Nyman i Leos post.
Då var man alltså avslöjad nu… 🙂
I Sverige får man inte registrera .se-domäner anonymt. Uppgifterna måste vara korrekta – vilket också innebär att fejkade namn inte är tillåtna. Privatpersoner syns endast med för- och efternamn publikt – men ser man tex att ”Ola Bandola” äger en viss domän kan man rapportera tilltaget till IIS som då kräver in korrekta uppgifter, under hot om att annars avregistrera domänen.
Jepp, och samma sak gäller .no- och .fi-domäner (där måste man dessutom ha en firma i respektive land).
Privatpersoner i Norge är förpassade till att registrera under priv.no
För .no-domäner gäller att en verksamhet finns registrerad i ”Enhetsregisteret” = Brønnøysundregistre (brreg.no) för att få tillåtelse att registrera upp till 100 stycken domäner (tidigare 20). Även verksamheter utanför Norge kan registrera sig i registret. Och inte minst ideella föreningar, som kommit att bli Norges nyckel för ”Domainers”.
Värt att nämna i detta sammanhang är också att svenska och andra utländska verksamheter erbjuder kunder .no-domänsregistreringar och undanröjer ovan ”förbud”, genom att domänregistranten samtidigt som han beställer domännamnet, även betalar för 1/100 av en bolagsbildning.
(Eftersom varje bolag får registrera 100 domäner).
Det kan vara värt att känna till om ni ramlar över företag med väldigt yviga domänverksamheter.
Läs mer: https://www.norid.no/navnepolitikk.html
För Finland gäller följande (Svenska) https://www.viestintavirasto.fi/sv/index/internet/fi-verkkotunnukset.html
Men även här erbjuder många aktörer att gå in som ”Platshållare”/”Målvakt” och ett separat ägarkontrakt sätts upp – dvs de maniplulerar whois.
Skicka ett mail om ni har mer specifika frågor info@internetsweden.com
Tackar för utredningen!
När en journalist uppmärksammade att sajten Villalust.se stulit både text och bilder lade han ut en fråga i gruppen Frilansjournalisterna på Facebook. Hur hittar man vem som står bakom en i övrigt helt anonym webbplats, när den som står bakom bara ger snorkiga svar och inte avslöjar vem hen är på frågor?
Domänen villalust.se var registrerad av en privatperson, och sedan ett par år tillbaka så visas inte längre namnet på registranten när man söker på iis.se. Det efter att Datainspektionen lagt sina fingrar i blöt. Vad journalisterna i tråden inte visste var dock att namninformationen fortfarande är publik, om än inte publicerad på webben!
Genom att kontakta IIS pressansvarige vidarebefordrade hon min förfrågan till rätt avdelning, och återkom raskt med ett namn. Eftersom för- och efternamn är allt man får – allt annat som personnummer och adressuppgifter är fortfarande dolt – så gäller det att namnet är tillräckligt ovanligt. ”Johan Persson” hade inte lett vidare.
Lyckligtvis visade sig registranten av villalust.se vara bara en av två med det namnet i Sverige. Men vem av de två? En av dem visade sig finnas på Facebook, precis som en sida för just Villalust. Genom att ta reda på Facebookmedlemmens id-nummer på https://findmyfbid.com/ och stoppa in det istället för x-en i url:en https://www.facebook.com/search/xxxxxxxx/pages-liked fick jag fram vilka sidor denne gillat. Och, händelsevis, hade samma person gillat just Villalust!
Jag har här utelämnat namnet på missdådaren, som annars har både egen hemsida och blogg och jobbar med marknadsföring. Det kan ju tänkas att hen bara registrerat domänen åt en vän. Men det är nog med bevis för att kunna ringa upp personen och ställe denne mot väggen – med inspelningen påslagen förstås. Det överlämnar jag dock till den bestulne journalisten att göra, liksom att skicka krav för textstölden.
Tack för ett mycket intressant exempel!
Läste delen gällande sidan Politikfakta. Någon Olah Örtengren finns inte. Redaktionen består sedan länge av ett team. Nog ingen hemlighet vilka som arbetar där.