25 nyhetskällor som inte är tingsrätten

Det slog mig en dag. Lokaltidningens sajt innehöll i princip bara en enda sorts nyheter. En kvinna åtalad för att ha rökt på sin balkong. En man dömd för misshandel. En rättegång inledd om något tredje.

Bara nyheter med sitt ursprung i vad som händer i tingsrätten. Gissningsvis ett resultat av att rättsreportern hittat flow medan övriga reportrar inte gjort det.

Därför – som en service så här i sommarvärmen – 25 nyhetskällor som inte är tingsrätten:

1) Politiker – ofta pigga på reaktioner eller utspel även från sommarstället. Kan även ställas till svars men är då möjligen mindre pigga på besök.

Bonustips till lokalreportern: lokala riksdagsledamoten eller landstingsrådet kan vara minst lika intressanta som kommunalrådet.

Bonustips till riksreportern: det finns politiker som inte är partiledare. Ganska många.

2) Pressfolk. Har ofta ett slags sommarjour och är oftare än man tror beredda att hjälpa till med att hitta lämpliga intervjupersoner, åtminstone om inte storyn går helt på tvärs med de intressen man är satt att bevaka.

Bonustips: fråga efter nyheten de presenterade i Almedalen, den har helt säkert inte varit ute.

3) Representanter för organisationer. Ofta lönar det sig att prata direkt med en ordförande eller styrelseledamot. En sommarintervju kan ge riktigt bra nyheter, bara man som reporter förbereder sig och vet vad man ska fråga efter. Har organisationen hamnat i en ekonomisk kris? Då finns säkert intressanta tankar om hur man ska komma på fötter igen. Har föreningens angelägna hjärtefrågor hamnat i blickfånget på sista tiden? Hur jobbar man i så fall för att dra nytta av uppmärksamheten?

Bonustips: försök få ur vederbörande några någorlunda konkreta och hyggligt nya krav eller önskemål på andra parter (politikerna, myndigheten, branschen…) så har du sedan ett par givna fortsättningar till de följande dagarna.

4) Företagsledare. Ofta några av samhällets viktigaste aktörer, och ofta inte uttjatade i spalterna. Deras tankar innehåller nyheter; på små orter är det stora företagets utveckling ofta synonym med samhällets. Väntar expansion eller neddragning? Breddning eller specialisering? Vad betyder nätet och konkurrensen från Kina? Vad tänks om det kommande valet?

Bonustips: försök tänka bortom de givna namnen. På många håll är tillverkningsindustrin fortfarande mycket viktig, på andra håll kanske det finns nya giganter i form av tjänsteföretag. Utmana redaktionens kunskap: vet vi vilken ortens största IT-konsult är? Vilket bolag som dominerar äldreomsorgen?

5) Fack/arbetsgivarorganisationer. Ses ofta som absoluta motpoler till varandra, och är förstås det om vi befinner oss mitt i avtalsrörelsen. Men båda sysslar också med sina frågor utifrån fler perspektiv än kronor och ören – och där intressena kanske sammanfaller men i stället går på tvärs med någon annans.

Bonustips: sajten fackliganyheter.nu samlar rubriker från fackförbundspressen i realtid – där flera faktiskt tycks ha hygglig uppdatering också under sommaren.

6) Kontrollmyndigheter. En favorit! En kollega fick en gång tre toppnyheter på rad i olika ämnen bara genom att tillbringa en dag på länsstyrelsen. Själv brukade jag som ny vikarie plocka hem stories från ”förkortnings-Sverige” genom att faxa en lista med ortsnamn till DO, JO, ARN osv och be dem söka i diariet. Träff varje gång – och numera kan man ju mejla i stället.

7) Arkiven. Och nu menar jag inte bara ”Gör en uppföljning på våra egna stories”, utan framför allt de externa arkiv och databaser som många redaktioner har tillgång till men inte förmår utnyttja. Exempel: Sirenarkivet, Infotorg, Retriever, Piscatus… Man hittar anmälningar och granskningar, beslut och årsredovisningar – dessa tjänster är en guldgruva för nyhetsjägaren.

8) Mejlen. Din egen. Sortera om den efter avsändare eller på något annat sätt. Du kommer att hitta en story du glömt att du tänkt hålla koll på. Och tjänstemannen du når på semestern kommer att bli så smickrad att vederbörande ringer jobbet och ber en kollega plocka fram handlingarna åt dig.

9) Tipsare. Tipslådan är ofta underskattad. Och nej, man behöver inte sänka nyhetskraven för att skapa story av dåliga tips. Men man kan höja sin egen ambition när det gäller att hitta storyn bakom tipset. Det kan handla om att inte ge upp bara för att kontrollmyndigheten inte säger sig ha några siffror över fenomenet – eller att våga lägga ut en efterlysning om den udda företeelsen som kanske inte håller som vänsterkryss om tipsaren är den enda drabbade, men som visar sig bli sommarens stora följetong efter att 53 andra drabbade hört av sig och tackat för att någon äntligen tar upp ämnet.

10) Andra domstolar. Tro det eller ej men det finns fler domstolar än tingsrätter och hovrätter. Förutom förvaltningsdomstolarna – som redaktioner generellt har dålig koll på – finns specialinrättningar som Marknadsdomstolen, migrationsdomstolarna och Arbetsdomstolen. När kollade du deras ärendelistor senast? (Hej specialreporter, jag vet att du gör det varje vecka, frågan var retorisk och riktad till nyhetskollegor utan nyheter.) Kontaktuppgifter hittar du här.

11) Poliser. Och nu menar jag inte vakthavande och dagens ”Harevattnått?”-samtal. Inget fel i det men svaret kommer bara att ge en bråkdel av dagens angelägenheter för poliskåren. (I klartext: händelser på stan.) Ett samtal till narkotikaspanaren eller ekobrottsutredaren kan ge helt andra och mycket mer spännande grejer.

Bonustips: får du korn på något och märker att polisen blir förtegen – be om namnet på inkopplad åklagare. Dessa kan ibland vara betydligt mer pratsamma, åtminstone i öppna intervjuer, förmodligen eftersom de befinner sig högre upp i hierarkin och inte riskerar utskällning för att ha sagt för mycket.

12) Jurister. Utöver de nämnda åklagarna kan det finnas goda skäl att leta nyheter hos exempelvis advokater. Dvs vi ringer dem inte bara när de råkar vara ombud för någon misstänkt brottsling i ett uppmärksammat ärende (i tingsrätten), utan också för att höra vad som händer inom vederbörandes specialområde, om det syns några intressanta trender eller väntar några spännande prejudikat. (Och kom ihåg att många jurister sysslar med helt andra saker än brottmål. Affärsjuristen kan vara en värdefull källa i ekonomifrågor, liksom flyktingadvokaten kan ha intressanta ingångar till asylfrågorna.)

13) Du själv. Ja det är en klyscha men väldigt många nyheter upptäcks i vardagen. Och klyschan är både sann och viktig att upprepa, eftersom journalister fortsätter att missa det uppenbara. Bygget på väg till jobbet, annonsen i tidningen, uppropet på Facebook… Visst finns det goda argument för att inte alltid ringa in till redaktionen så fort man ser något spännande efter arbetsdagens slut. Men min erfarenhet säger att den reporter som inte letar nyheter utanför arbetstid, sällan är särskilt framgångsrik i att göra det på jobbet heller.

14) Andra medier. Jo, vi är duktiga på att kolla av våra närmaste konkurrenter – så duktiga att din genomläsning av ortens andra tidning gissningsvis är den mest ineffektiva nyhetsjakt någon just nu kan ägna sig åt på redaktionen. (Eftersom så många andra redan gjort den.) Här finns det all anledning att tänka utanför ramarna. Om du är allmänreporter: kolla specialmagasinen i posthögen i stället (eller på biblioteket eller på nätet). Är du specialreporter med fokus på kriminalfrågor? Lyssna på ett teknikprogram i radion – du kan få nys om en ny typ av cyberbrottslighet som blir ditt nästa vänsterkryss i övermorgon.

Bonustips till nyhetsreportrar på riksredaktioner: det görs journalistik på andra platser än i Stockholm.

15) Forskare. Vissa är duktiga på att på eget initiativ berätta vad de håller på med. Andra är inte riktigt framme där, för att uttrycka saken milt. Låt inte deras utvecklingsfas avgöra vad som blir din journalistik – leta själv upp dem, prata med dem och ta del av vad de skrivit.

Bonustips 1: all forskning är inte naturvetenskap. Många sysslar med helt andra (men minst lika spännande) grejer.

Bonustips 2: det går att skriva rubriker om forskningsrön som både är intresseväckande och korrekta. (Och det är din uppgift att hitta den formuleringen.)

Bonustips 3: kloka vetenskapsreportern Therese Bergstedt tipsar om att vetenskapsnyheter (som så många andra nyheter) alltid mår bäst av en andra röst, och att det kanske till och med är viktigare att få en bedömning från en annan betrodd forskare inom området, än att springa så snabbt som möjligt med mikrofonen till förstakällan (som har ett starkt egenintresse av att få ut sitt resultat).

16) Konsumentrådgivare. Har ofta god koll på de största problemen inom sitt område – och har till arbetsuppgift att sprida information. Om ni inte har någon i din kommun så sök på dina orter på Konsumentverkets öppna diarium på webben, och ring sedan myndigheten för att få del av anmälningar och eventuell skriftväxling.

17) Artister. Sommaren är en tid av konserter och andra kulturevenemang. Ta tillfället att leta nyheter i stället för att klaga på utläggen. ”Hur kommer det att låta i kväll?” är faktiskt inte den enda fråga man kan ställa till en sångare eller gitarrist på besök. Även om de inte är direkt samhällsengagerade (vilket många i och för sig är eller vill ge intryck av att vara) så finns det frågor som ligger dem varmt om hjärtat, exempelvis den egna branschen. Passa på att plocka kommentarer till din artikelserie om musikbranschens förvandling. Eller om du inte orkar dra igång en ny artikelserie: ägna åtminstone tre minuter till att hjärnstorma fram bättre frågor än ”Hur kommer det att låta?”. (Och jo, du får ställa den också.)

Bonustips: om du har noll koll på artisten eller konstnären du ska träffa, använd Facebook eller Twitter för att få tips om frågor från kunnigare folk. Vilket osökt leder oss in på…

18) Sociala medier. Det känns nästan lite fånigt att ta med dem på en sån här lista; på de flesta redaktioner har de blivit en så naturlig del av arbetsprocessen att de på allvar förflyttats från ”fenomen” till ”vardagsverktyg”. Dessutom är användningen så utbredd att man inte längre kan se till exempel ”bloggosfären” som någon homogen enhet (om man nu någonsin kunnat det). Samtidigt är just detta ett skäl för nyhetsreportern att fundera ett varv extra: vilka personer, organisationer och företeelser håller jag koll på? Fortsätter jag följa de tre kommunpolitiker som sedan förra valet bytt jobb, bytt kommun samt slutat skriva? Har jag koll på floran av vardagsbloggare i kommunen – eller användningen av Instagram på skolgårdarna? Sociala medier kommer inom överskådlig framtid att vara vad som på krishanteringssvenska brukar beskrivas som ett kontinuerligt förbättringsområde.

19) Skolfolk. Fungerar ofta som ett socialt nav i sina respektive områden, som tidigt fångar upp frågeställningar, fenomen och problem som annars inte når redaktionen förrän långt senare (om ens alls). Glöm inte förskolan och fritidsledarna!

20) Debattinlägg. Det förekommer oftare än man tror att redaktioner missar nyheter som man själva publicerat – därför att den kom i form av ett debattinlägg till ledarredaktionen eller ett insändarsamtal till ringin-programmet. Det är inget man är stolt över efteråt när det hänt men det kan förebyggas innan det händer – inte bara genom att alla medarbetare uppmuntras att tipsa nyhetsredaktionen om spännande stories, utan också genom att nyhetsreportrar skaffar sig bättre koll på inflödet.

Bonustips: den kollega som får ett explicit tack med fyra utropstecken blir mer benägen att tipsa igen. Och den grannredaktion som får en tårta når en extremt hög incitamentsnivå. (Det s k Ekotricket.)

21) Nyhetsbyråerna. Jo, ni håller självklart koll på både TT, Siren och Reuters och reagerar när de publicerar en spännande nyhet om er bevakningsområde. Men nyhetsjägaren hajar till tre ord före slutet i den meningen, och ställer sig frågan ”Okej…undrar hur det ser ut här?” Svaret kan i sina tråkigaste stunder ge artiklar av typen ”Ingen vattenbrist i Årjäng” men också leda till ett kollsamtal som resulterar i sommarens stora egna nyhet. (Huruvida ni verkligen publicerar ”Ingen vattenbrist”-texten avgörs av paniknivån i sommartorkan. Bäst är förstås om reportern är en så skicklig nyhetsjägare att kollsamtalen i stället resulterar i en helt annan nyhet – som inte har någonting med TT-telegrammet att göra men som heller inte kommit fram om inte telegrammet motiverat samtalet.)

Bonustips: fundera ett varv extra när du ska göra ”Hur här?” på ett missförhållande som en annan redaktion avslöjat genom granskning. En vanlig fallucka är att ringa just den part som inte skött sitt jobb. ”Hej lokala mataffären, fuskar ni också med köttfärsen?” ”Hej lokala myndigheten, har ni också usel koll på bolagen ni ska kontrollera?” (Jag har varit med om båda!) Tipset är inte att avstå från storyn, däremot att tänka ett varv extra på hur ni kan komma närmare verkligheten bakom orden. En koll av kommunens inspektionsprotokoll avslöjar mataffären. Kanske kan ni efterlysa folks egna erfarenheter av verksamheten där kontrollmyndigheten påstår sig ha så bra koll? Vad som helst är bra som tar dig längre än frågan ”Hej, är ni också skurkar?”

22) Registratorn. Vi tjatar gärna om värdet av att ta del av dokument i stället för att nöja sig med muntliga dragningar från exempelvis kommunens ansvariga tjänstemän. En bra början är att ta del av de diarieförda handlingarna. Vilka de är vet registratorn på förvaltningen eller myndigheten i fråga.

23) Researchsamtalsmotparten. Det råder ingen tvekan om att de flesta människor är beredda att berätta mer om de vet att de inte kommer att bli citerade med namn. Denna kunskap utnyttjas frekvent inom vissa typer av journalistik (hej politikkollegor) men mindre inom andra. Testa vid nästa samtal att markera att du vill veta vad som egentligen har hänt, och att du erbjuder källskydd om motparten vill berätta. Du kan bli överraskad av vad du får höra.

24) Mellanställda. Fritidspolitikern som inte sitter i toppen vet ofta mycket om spelet inom partiet och turerna i nämnden. Mellanchefen på företaget har koll på vad som händer men är irriterad över att vd:n tar åt sig hela äran av bolagets framgångar. Genom att aktivt söka efter kunskapskällor som inte är sjävskrivna kontaktpersoner högst upp kan du hitta nyheter som annars varit onåbara. Var noggrann med källskyddet bara: uppge inte ditt ärende om du söker vederbörande via växeln, och ring inte från en telefon som visar ditt nummer i andra änden (i så fall blir det enkelt för arga chefen att kolla telefonlistorna).

25) De som inte hör av sig. Varje redaktion bör regelbundet reflektera över vilka grupper man inte haft kontakt med över huvud taget. När var senaste gången vi intervjuade en asylsökande i boendet vi skrev så mycket om när det skulle öppna? Hur ofta har vi besökt pensionärerna som bor kvar ute i de avfolkade byarna som diskuterades så intensivt i kommunfullmäktige i våras? Vilka bostadslösa har synts på tidningens förstasida under året? Vilka arbetslösa har varit med i nyhetssändningarna? Ibland kan man fundera efter säsong: hur många utländska bärplockare hörs i sändningar respektive spalter för tillfället?

25 möjliga nyhetskällor. En garanterat ofullständig lista. Vilka potentiella källor har jag missat? Fyll på med dina favoriter i kommentarerna!

Uppdaterat 130726 med Therese Bergstedts tips om den andra forskarrösten under punkt 15.

10 reaktioner till “25 nyhetskällor som inte är tingsrätten”

  1. Ett annat exempel kan vara att hålla kontakten med kollegor från andra tidningar/medibebolag. Om det är ett stort event på Ställe A där kollegan eller kompisen bevakar, kan man fråga om arrangörens tel nr, ringa och råga om nån klubb, medlem eller allmän besökare från ställe B som du själv bevakar ska delta.

    Dessutom går det att hjälpa varandra i fall som t.ex. Storanläggningen som byggs i Storstaden som gett miljonorder till Småbolaget i Småstaden. Genererar det en artikel i Ställe A kan det generera artikel till Ställe B.

  2. Det kan iofs bero på att bara den typen av nyheter läggs på webben. Jag jobbade nyligen i en koncern med sådan policy…

    1. Visst, tack för klokt påpekande! Men även denna redaktion hade mer varierade ämnen andra dagar.

  3. Jag undrar – på riktigt – varför ni inte ger ut en bok med alla dessa superkloka och värdefulla tips?
    Hade varit skönt att ha en bok stående i hyllan som man snabbt kan kasta sig över när torkan slår till. Och på alla utbilningar hade den säkert blivit en hit.
    Tack för så gediget material!

    1. Tack, vad snällt! Det enkla svaret är väl att jag tänkt tanken men inte tagit den längre än så. Men frågor som din tar den i alla fall ett steg närmare ett förverkligande 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *