Du tror det är en avancerad metod – i själva verket använder du den redan

image
SBI-princip till vardags.

Det är några saker som slår mig när jag pratar om Story Based Inquiry med kollegor på min egen eller andra redaktioner.

Framför allt att den är mer mytologiskt omtalad än praktiskt tillämpad. Numera har ganska många hört talas om den, men betydligt färre har koll på vad den handlar om. Ännu färre har läst den 88-sidiga bok som förklarar grunden, och/eller sett någon av skaparnas kurser eller föreläsningar.

Det är synd. I mina ögon – och baserat på min egen erfarenhet – är Story Based Inquiry en betydligt mer lättillgänglig metod än vad de flesta nog anar.

Jag skulle rentav hävda att många journalister redan tillämpar en av metodens grundprinciper i det dagliga arbetet. Men utan att veta om det och inom en annan typ av journalistik.

Föreställ dig en vanlig dag i nyhetsfabriken. Konkurrenttidningen påstår i topp på förstasidan att det är klart att det blir en ny idrottshall. Du får artikeln av en arbetsledare som ber dig kolla grejen.

Du läser igenom texten. Du ser att formuleringarna mildras från rubrik till ingress till brödtext. I själva verket är det ”i princip” är klart för den nya hallen efter att Socialdemokraterna på ett möte i går eftermiddag beslutat att stödja förslaget.

Men det formella beslutet ska fattas av kommunfullmäktige först om två veckor, och Vänsterpartiet kan faktiskt fortfarande stoppa projektet; partiet sätter ned foten först till helgen.

När du läst artikeln till slutet förstår du att allt inte var så glasklart som rubriken påstod, och som din arbetsledare uppfattade saken. Du börjar ringa till de inblandade parterna och får snart veta att det även finns frågetecken kring både finansiering och tidsplan – frågetecken som gör Vänsterpartiets vice ordförande direkt tveksam till projektet. När du berättar om detta för Socialdemokraternas kommunalråd förstår du att vederbörande kommer att slå en signal till Vänsterpartisten. Det som i konkurrentrubriken var klart verkar snarare vara ett upplägg för en tuff förhandling.

Du skriver en story, som handlar om det. ”Efter ja från S: Allt klart för ny sporthall” hos konkurrenten blir alltså hos er ”Trots grönt S-ljus: V tvekar om sporthallen”.

Du tror det är ett vanligt dagsjobb. Men i själva verket har du just tillämpat en av grundprinciperna i Story Based Inquiry.

Du har nämligen inte börjat din research med ett blankt papper. Utan med en hypotetisk story.

Denna gång var den formulerad av konkurrentens rubrikmakare. När du gör SBI är den formulerad av dig själv.

Den här gången var den lite felaktig och fick korrigeras. Nästa gång kanske huvudtesen visar sig stämma.

Inom SBI jobbar du sannolikt med fler källor, och oftast inte bara muntliga. För den här nyheten räckte det med några samtal.

Stora skillnader alltså, men en grundläggande likhet i att arbeta utifrån en hypotetisk formulering – som sedan förändras under researchens gång.

Ibland kanske hela tesen spricker. Det kan hända i ett dagsjobb och det händer vid ambitiösa undersökningar. Men oftare handlar det om förändringar: en story är annorlunda än man först trodde, och får formuleras om under resans gång.

Och det är just det: vi formulerar om storyn under resans gång.

När vi jobbar över dagen med att kolla konkurrentens nyhet så är det precis det vi gör, ofta i intimt samspel mellan reporter och arbetsledare – som naturligtvis vill veta om det blir någon story från dig och hur den i så fall låter.

(Ibland blir ni oense om ifall det där du hittar är en story eller inte. Din ribba har ibland ett visst samband med din önskan att sluta arbetsdagen i rimlig tid för att hinna hämta på dagis. Arbetsledarens ribba korrelerar ibland väldigt exakt med det övriga nyhetsläget; om det är tunt i övrigt så stiger intresset för vad-du-än-kan-få-loss. 30 sätt att sänka en story skrev vi om här.)

SBI handlar i grunden om att anlägga samma perspektiv på din granskning. Att inte reka planlöst utan utgå från åtminstone en enkel hypotes – och en formulerad hypotes.

Denna kan sedan delas upp i mer eller mindre verifierbara delhypoteser, och i takt med att du undersöker sakernas förhållande kommer dessa att strykas, förändras eller bekräftas. Du mejslar fram en story medan du gör din resarch – inte strax före deadline.

Alla som någon gång gjort ett dagsjobb vet hur orimligt det vore att börja fundera över vad storyn egentligen handlar om tio minuter före publicering. Story Based Inquiry-metoden lär oss att samma insikt går att tillämpa på kvalificerad, undersökande journalistik.

1 reaktion till “Du tror det är en avancerad metod – i själva verket använder du den redan”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *