Dagens gästbloggare är Fredrik Quistbergh, frilansande journalist och tv-makare, känd för bland annat granskningen av drottningfadern Walther Sommerlaths affärer. Han skriver om skillnaden mellan grävande och nyhetsjournalistik, utifrån en uppdelning från min (i denna blogg ofta omnämnda) favoritbok Story Based Inquiry.
En vän och kollega beslutade sig för några år sedan för att begära en lång tjänstledighet för ett riskfyllt journalistiskt projekt med osäker utgång. När jag undrade varför hen lämnade det spännande jobbet på den prestigefyllda nyhetsredaktionen kom svaret snabbt: ”Journalistik handlar väl också om att ta fram saker som annars inte blivit kända? Jag är trött på att bara vidarebefordra andras undersökningar, rapportera om utspel eller händelser. Jag vill göra en egen undersökning och se hur det ligger till.”
Personligen ogillar jag att dela in journalistik i olika fack. Sant och relevant räcker rätt långt. Men eftersom det finns en uppdelning i exempelvis nyhets-, kultur- eller grävjournalistik kommer ofta frågan: Vad skiljer grävande journalistik från annan journalistik? Jag brukar då berätta anekdoten om min vän som tog tjänstledigt och sedan ge egenupplevda exempel. Det brukar sällan bli speciellt exakt. Som tur är finns det andra som också brottats med hur de ska förklara villkoren för grävande journalistik – och som fått ner det på papper.
Story Based Inquiry (SBI) är en komplett metod för undersökande journalistik som tagits fram av några av världens främsta grävare. SBI omfattar en rad olika tekniker. Du hittar all tänkbar information, laddar gratis hem hela handboken och ser på klipp här.
I SBI-manualen finns en sammanställning i hur nyhetsjournalistik och undersökande journalistik skiljer sig åt i researchfas, relation till källor och resultat. Jag har gjort en fri översättning av denna sammanställning och du kan ladda hem dokumentet i PDF-format här:
Är det något du tycker saknas? Något som kan förklaras bättre eller är så galet att det borde strykas? Tveka inte att ge dina synpunkter i kommentatorsfältet eller mejla mig på fredrik@quistbergh.se. Med din hjälp hålls dokumentet levande och blir mer exakt.
Och hur gick det då för kollegan som tog tjänstledigt? Jo, hen gick samman med två andra journalister och tillsammans avslöjade de en sjuk industri i en uppmärksammad radioserie som senare blev en prisbelönt bok. Hen gick sedan tillbaka till den prestigefyllda nyhetsredaktionen – men nu med nya kunskaper och större arbetsglädje. För det fina är nämligen att det sällan finns några motsättningar mellan nyhets- och undersökande journalistik. Du som är sugen på att gräva, har bra arbetshypoteser och en förstående redaktion blir en bättre journalist av att testa dina idéer. Och detsamma gäller ofta för grävare som fastnat i exempelvis gamla hjulspår eller prestationsträsket – de får upp både tempo och lust av att gå på fast schema under en tid. Så, tveka inte över att ta dig an grävet eller nyhetslinan – gör det bara.
Fredrik Quistbergh