Nu har ett nytt år börjat och det är dags att lära sig leva upp till alla nya krav som ställs på vår yrkesroll. På sajten Journalism.co.uk har man sammanställt ett antal branschexperters syn på framtiden och kommit fram till en lista över 10 saker som varje journalist måste kunna 2013.
Det viktigaste på listan är kunskaper, enligt listan. Och det verkar handla om bredd. Man behöver inte nödvändigtvis vara expert på allt, men det skadar inte om man kan filma lite och klippa lite. Ha lite koll på Excel. Kanske programmera lite… Multikompetens. Kanske multiinkompetens om det blir alltför splittrat…
Ytterligare något som tas upp som viktigt att datajournalistik. Redaktörerna måste fatta hur viktigt det är. Så här säger en expert:
”Many people in this industry think data journalism is about numbers, but data journalism is actually just the best way to find out what the story is. It’s not the figures you get out of it, it’s the information that you find within the figures – and I think that’s where I really need to concentrate in 2013.”
Då vi skapar onlinejournalistik så måste vi tänka på mobilen i första hand. Eftersom man sitter vid en dator med en webbläsare då man sitter och skapar onlinejournalistik, är det kanske lätt gjort att glömma den stora andel av onlinepubliken som följer redaktionen via mobilen eller plattan. Mobile first, alltså.
De sista punkten handlar om förändring. Eftersom journalistyrket förändras så snabbt och vi hela tiden måste lära oss nya saker, så är det viktigt att faktiskt älska förändring. Annars går vi under. För om ett år är det väl dags för en ny lista igen…
Av arbetskamrater har jag förstått hur sent datorerna kom in och ersatte Halda-maskinerna på redaktionerna. Och ny teknik brukar väl inte alltid hälsas med hurrarop. Därför känns det extra roligt att dagens journalisttips har snart 40 år på nacken och ser ut på det här viset:
Vim är en vidareutveckling har textredigeraren Vi som skapades 1976
Textredigeraren Vim är verkligen en raritet. Jämfört med dagens ordbehandlingsprogram ser den förstås ganska förfärlig ut, men då vi skriver texter är det ju just innehållet som är det viktiga. Och den som vill bli riktigt effektiv behöver ett lättanvänt men kraftfullt verktyg.
Jag är nykär i Vim. Och frågan är om jag inte är mer kär i själva idén än i programmet i sig. Men grundtanken har vi varit inne på tidigare. Man blir effektivare vid datorn om man kan använda tangentbordet mera. Och det är det som gäller här. Att ibland flytta en hand till musen går fetbort.
Men Vim går ett steg längre: Till och med att flytta händerna till piltangenterna då och då går bort. I stället flyttar man runt med olika kommandon. h, j, k och l flyttar runt i texten. Av de fyra är h längst till vänster och l längst till höger, så de flyttar åt respektive håll. j har en liten nedåtböj på sig, så det är lätt att minnas att den går nedåt, precis som att bokstaven k sticker upp lite (åtminstone om man jämför med j).
Men magin kommer då man vill flytta fem ord framåt, och därför ger kommandot ”5w”. Eller tre rader uppåt, och därför skriver ”3k”. Och så förstås de sjukt effektiva sök- och ersättfunktionerna som kan göra allt då du sitter där med ett enormt datamaterial som du behöver rensa och få lite ordning på.
Det där med att skriva in själva texten då? Då går man över i det speciella inskrivningsläget, med ”i”, insert. Och då man är klar, så hoppar man ut i kommandoläget med Esc igen. Just de tangenterna har nog en förmåga att bli lite extra utslitna i Vim-världen.
Det är ingen hemlighet att det är mest är programmerare som använder Vim – men det betyder ju inte att en reporter skulle kunna ha glädje av en kraftull och snabb textredigerare?
Att lära sig detta är förstås förknippat med en viss inlärningströskel. Men tanken är att man har igen den tiden mångfallt då man väl behärskar tekniken. Och vill man ha lite roligt under tiden har förstås entusiaster utvecklat ett Vim-spel:
Vim Adventures lär på ett lättsamt sätt ut den grundläggande kommandona i Vim
Installerat och testat? (Har du en Mac? Testa att skriva Vim i kommandotolken!) Frustrationen kommer snabbt om man inte är van vid att lära sig saker som kräver tålamod. Men läs på skärmen – där finns informationen. Bland det första man kan läsa på startskärmen är att man kan skriva ett kolon följt av ”help” och därefter trycka på Enter för att få hjälp. Eller kolla på programmets hemsida – där finns gott om hjälpresurser.
Något som inte står någonstans är däremot följande: I hjälpen stöter du nästan omedelbart på informationen att du ska klicka Ctrl + ] för att följa en länk. På ett svenskt tangentbord hittar man hakparenteserna på tangenterna för 8 och 9, vilket inte fungerar här. I stället behöver man veta att de på ett engelskt tangentbord sitter där vi har å, och knappen till höger om å.
På ett engelskt (skitigt) tangentbord hittar man [ och ] på de här tangenterna, vilket kan vara bra att veta för den som vill trycka kombinationen Ctrl + ]
När jag tipsade om sajten Timeanddate.com härom dagen fick jag genast en reaktion på Twitter. Janne Mårtensgård påpekade att den sajten nog var bra men ”jag skulle hellre tipsa om WolframAlpha istället. Klarar frågor som ’hours since christmas eve 1963’ och skummare frågor typ ’average lifespan of elephant’. En superintelligent sökmotor helt enkelt.”
Och det är ju bara att ge Janne rätt. WolframAlpha är en mycket mer spännande och mångsidig tjänst – men också rätt svår att beskriva.
Som jag förstår det vill den vara en svarsmaskin för hårda fakta. Medan en googling på ”Sweden” ger dig mängder av träffar på sajter som skriver om Sverige (inklusive t ex Wikipedia) så får du hos WolframAlpha fakta direkt. Skriver du din sökning som en fråga försöker den inte hitta formuleringen – utan svaret.
(Att det är skillnad vet alla vi som mer än en gång googlat frågeformuleringar bara för att hamna på en massa sidor där frustrerade människor gång på gång ställt frågan men utan att få svar – ofta frustrerade för att de själva googlat gång på gång utan att få svar.)
Och eftersom WolframAlpha koncentrerat sig på ämnesområden där (de flesta är överens om att) det finns hårda fakta, som geografi, fysik och matematik, så lyckas man också väl inom sina ramar.
Ämnesområdena är i och för sig numera rätt många – sajten listar både ”musik”, ”shopping” och ”socioekonomiska data” tillsammans med de mer väntade ”kemi” och ”dates & times” – men jag tror man får leta för att hitta kontroversiella påståenden och omdiskuterade uppgifter.
Som Janne skriver klarar sajten ofta att leverera raka svar på raka frågor – så länge det inte finns alltför motstridiga svar i de databaser WolframAlpha i sin tur utgår från. Och de gånger man inte får svar kan frustrationen faktiskt ofta kompenseras av att man i stället får många andra intressanta fakta i ämnet. Sökresultatsidan innehåller ofta uppgifter om det efterfrågade begreppet ur en mängd olika aspekter.
En sökning på just ”Sweden” visar bl a hur Sverige står sig i en rad statistiska jämförelser med andra länder (befolkningstäthet, utbildning etc), medan en sökning på ”journalism” visar hur frekvent begreppet använts i (engelska) texter genom åren, och en sökning på ”York” visar vilka flygplatser som finns i närheten av staden (däremot vägrade WolframAlpha svara på när York grundades).
Till skillnad från Wikipedia tillåter inte WolframAlpha någon allmän redigering, vilket förstås tillsammans med ämnesavgränsningarna minskar risken för stolligheter men samtidigt också minskar bredden och mängden av tillgängliga fakta.
Den intresserade (eller skeptiske) kan alltid botanisera vidare bland sajtens källor; såvitt jag förstår är datainsamlingen helt transparent för den som vill kontrollera uppgifterna eller hitta mera.
Användningsområdena är såvitt jag kan se dels läget när man vill ha ett specifikt svar på en svårgooglad fråga där det finns en vetenskaplig sanning att eftersöka, dels inspirationsläget där man vill få input om ett ämne ur olika aspekter – gärna såna man själv inte räknat med (som ords förekomst i historien).
WolframAlpha har på webben en pro-version som kostar pengar men ger större sökkapacitet. Tjänsten finns också som mobilapp. För Android kostar den ungefär 25 kronor och funkar fint – dock har den fått kritik för att den byter ut tangentbordet mot en egen variant som är ful och saknar svenska tecken.
Om man är medveten om avgränsningarna så kan WolframAlpha vara en alldeles lysande följeslagare i allmänbildningen – och en inspirationskälla för nya stories om gamla ämnen.
Och då har vi inte ens kommit in på partypotentialen… Tänk att vara den vid bordet som blixtsnabbt kan ta fram inte bara alla närvarandes ålder i sekunder sedan födseln – utan också den som kan upplysa sällskapet om den genomsnittliga livslängden för elefanter!
Den stora klockan som räknar ner på redaktionens sajt är förmodligen installerad av en programmerare som kollat och dubbelkollat och kollat igen.
(Sen kan det ändå bli konstigt. Vill minnas att några redaktioner inför förra riksdagsvalet låg en dag olika på ”…kvar till valet”-klockorna, eftersom någon räknade ned till valdagens start och någon annan till dess slut.)
Men ibland vill man ta reda på det själv. Hur många dagar, eller veckor, eller minuter som är kvar till en viss händelse. Eller åt andra hållet – vilket datum det är om 100 dagar (för att kunna skriva in ”kommunledningens första hundra dagar”-avstämningen i dagboken).
Då ska man lägga sidan timeanddate.com på minnet. Eller som ett bokmärke. Eller ta hem appen (finns till både Android och iOS).
Man kan räkna ut en hel del annat där också, distanser med mera. Och tid åt andra hållet förstås (”Hur många månader har gått sedan…?” ”Hur många sekunder har jag levt?”).
Inte dumt att ta till när huvudräkningen strejkar.
Då du och fotografen fått slut på samtalsämnen men det fortfarande återstår en timmes bilresa. Eller då du väntar på bussen i snökaoset. Eller då du inte kan sova. Då kanske det skulle passa att reka lite grand?
Jag är osäker på om företagshälsan rekommenderar avgrundsrek mot sömnbrist – men antingen hatar man väl att reka och somnar direkt, eller så kan man ändå inte somna, och då kan man ju göra något vettigt av tiden.
Hur som helst. Ibland snubblar man över någon spännande rapport man inte hinner läsa just nu. Eller en tutorial om hur man löser något du alltid undrat över på datorn. Eller kanske handlar det om ett Exceldokument som du begärt ut. Eller så går du en distansutbildning i programmering och vill bara kolla på koden en gång till efter att du gått och lagt dig.
I de här fallen handlar det ofta om filer du laddat ner. Det är inte en länk till någon webbplats du vill besöka senare. I stället är det kanske en pdf, ett Exceldokument eller något liknande. En fil, helt enkelt.
I så fall är Dropbox i mobilen guld värt. I stället för att ladda ner allt sådant där till den vanliga mappen för hämtade filer, så lägger du över dem i din Dropbox. Så fort du får den där stunden över, den då man alltid börjar kolla Facebook eller rss-flöden om roliga prylar – så finns det nu plötsligt något produktivt att göra.
Och man kan inte skylla på att man låg i sängen eller satt på bussen i snökaoset.
Fast ibland behöver man förstås få sitta och bara glo en stund.
Och sitter man på en försenad buss i snökaoset och vill vara produktiv, kanske man i stället ska plocka några röster eller mejla in några snökaosbilder till redaktionsmejlen?
Hej du vikarie som har dina första inhopp dessa dagar!
Om du inte har något annat att glädjas åt kan jag meddela att du ända sedan starten i somras utgör vår allra viktigaste målgrupp. Tillsammans med ”erfarna kollegan som gärna fortsätter lära och delar med sig av sin egen kunskap” är det dig vi alltsom oftast har på näthinnan när vi författar våra små epos.
Om du inte blir glad åt detta faktum kan du i alla fall glädjas åt att din arbetsdag så här långt uppenbarligen är så lugn att du har tid att läsa världens nördigaste reporterblogg!
Eller…du gläds inte åt det? Du vill hellre ut och göra jobb?
Det ante mig. Du är verkligen vår målgrupp!
Och om jag då ska fortsätta glädjebudskapen så kan jag meddela att du nog kommer att få göra det. Åka ut och göra jobb. Om inte nu så efter lunch. Om inte i dag så i morgon.
Däremot kan det kräva en liten insats från dig själv. Därav titeln på dagens post.
Grovt räknat kan alla julknäck (som i detta fall är journalistsvenska för artikel/inslag, du nyfikne utifrånläsare) delas in i en av fyra kategorier:
1) Riktiga nyheter. Dessa är antingen utrikesnyheter eller väldigt ovanliga. När de inträffar råder det liksom ingen tvekan, ofta är det en nyhet av mycket allvarlig karaktär. Tsunamin är förstås det tydligaste exemplet men för några jular sen jobbade jag när rapporterna började komma om en skjutning i ett köpcentrum i Helsingfors, Finland. Då blev redaktionen helskärpt; tröskeln för att man en storhelg ska koncentrera en stor del av de små resurserna till en enda story är hög, men när det händer, då märks det.
Nyhetsarbetet blir i detta läge mycket likt ett vanligt nyhetsarbete, med den för dig viktiga skillnaden att du som oprövad vikarie kommer att få göra något/några av dagens viktigaste jobb, och att det (krasst) kan vara svårare att få tag på folk att intervjua, åtminstone framför kamera.
2) Väder/brotts/trafik-nyheten. Storyn som – beroende på hur siffrorna ser ut, och var i helgen vi befinner oss – handlar om vilken vit jul vi kan vänta oss utomhus, vilken vit jul alkoholistbarn inte kan förvänta sig inomhus, vad kombinationen av dessa första faktorer kan ställa till med längs bilvägarna, samt hur stora problem som oavsett detta kan väntas längs järn- och luftvägarna.
Mot slutet av helgen är det dags för facitjobben: det blev en svart trafikhelg, en lugn nyårsnatt etc. Om det blivit stora förseningar i järnvägstrafiken till följd av att Sverige överraskats av snö, brukar det alltid överraska helgredaktionerna så mycket att vi gör nyhet på det.
3) Rundisen. Det lite lättsammare inslaget i en sändning. Den lite roligare artikeln i tidningen eller på webben. Skrivs vanligtvis i singular, och de flesta redaktioner vill helst hålla den i singular också under helgerna. Färre lyckas.
4) Låtsasnyheten. Placerar sig någonstans mellan 1 och 3. Eller svävande vid sidan av båda. Vanligtvis något en arbetsledare läst på webben eller i telegramflödet och ”tycker verkar lite spännande”. Vanligtvis något ingen arbetsledare i världen skulle funnit spännande under normala omständigheter. Men nu är det helg. Och arbetsledaren kanske inte brukar få vara arbetsledare i vanliga fall och vill gärna vara en kreativ coach som inte bara låter reportrarna sitta av arbetspassen. Dessutom visade sig ju de förproducerade jobben i julsäcken vara rätt tråkiga. (Utom förstås de som gjorts efter våra sista minuten-tips härom dagen!)
Och mellan punkterna 3 och 4 öppnar sig nu förstås en möjlighet även för dig. Om arbetsledaren inte är kreativ kan du vara det. Leta grejer. Stort eller smått. Gärna mitt emellan: tillräckligt lättviktigt för att kunna göras ut utan alltför stora åthävor, tillräckligt tungt för att inte räknas in i rundiskvoten på domens dag (första morgonmötet efter helgerna, då redaktionschefen och de ordinarie arbetsledarna är tillbaka och recenserar vad som gjorts i deras frånvaro).
Den stora granskningen av kommunalrådets odemokratiska maktutövning passar alltså mindre bra att lansera nu. Hellre en lokal uppföljning på en brittisk undersökning om värdet av choklad, eller en uppsamling av konstiga lagar som träder i kraft vid årsskiftet, eller en debatt i sociala medier om sociala mediers roll under helgerna…
”Nyheter som kan skildras genom spontana intervjuer med folk på stan” är grundregeln.
Och jo, du kan göra skillnad även i kategori 1 och 2. Hitta experten som kan det tunga ämnet bättre än någon annan – eller göra intervjuer med strandsatta SJ-resenärer i fem olika städer, via Skype eller sms (beroende på redaktionens tekniska nivå). Det förstnämnda höjer din researcher-status, den andra din 2.0-image. (Åtminstone en av dessa höjningar ökar sen i sin tur din chans att få förlängning.)
Och när vi ändå pratar om din framtid… Har du läst ända hit? Då har du verkligen ägnat alltför mycket tid åt nöjessurfning denna viktiga arbetsdag!
Dags att gå ut och jobba, på stan eller på nätet.
Ett väl utgjort julknäck ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar.
Nu har du väl ändå städat och fixat klart maten? Skönt. Då väntar många sköna helgdagar framför datorn!
Du som ännu inte använder någon rss-läsare för din nyhetsbevakning: se till att ordna det nu. Sitter du vid en desk någonstans och nyhetsbevakar så behöver du inte ha alla lokaltidningar uppe och ladda om dem med jämna mellanrum. I stället följer du hela flödet på ett enda ställe.
(Och många av er tycker säkert det här är en självklarhet. Men jag vet flera som ägnar sina kvällspass åt att sitta och ladda om nyhetssajter.)
Det kan ta en stund, för du behöver surfa runt på dina favoritnyhetskällor och leta upp deras rss-flöden – men det är värt besväret.
På sajten Inomsverige.se visar det sig att datan hos Journalisttips lagras inom landets gränser – till skillnad från hur det fungerar hos landets större mediesajter
En ny webbtjänst låter användarna kontrollera var datan för ett visst domännamn lagras, om det är inom eller utom Sveriges gränser. Tjänsten heter Inomsverige.se och bakom den ligger förstås en webbhotellsleverantör som säljer tjänster som ligger inom Sveriges gränser. Som av en händelse.
Men det kan ju ändå vara intressant information. Debatterna om de olika nätlagarna har ju tidvis varit intensiv, och sidan länkar också till en undersida där man skriver mer ingående om de olika lagarna.
Enligt sajten är det inte säkert att valet av en svensk leverantör garanterar att informationen finns lagrad i landet:
Det är vanligt att tjänsteleverantörer i sin tur använder sig av molntjänster från utlandet. Beroende på var din data finns gäller olika regler och lagar. Det kanske inte alls åtnjuter det skydd du tagit för givet och i värsta fall kan du bryta mot svensk lag genom att hantera känsliga uppgifter felaktigt.
Knappar man in några vanliga svenska mediesajter (aftonbladet.se, expressen.se, svd.se, svt.se, dn.se) får man följande resultat:
Hmmm… Delar av din information ligger antingen i ett EU-land, ett EES-land, ett land som godkänts av EU-kommissionen eller ett land där företag godkänns om de följer Safe Harbor ramverket.
Anger man däremot journalisttips.se eller sr.se (eller fra.se, eller regeringen.se, eller riksdagen.se) blir svaret:
Ja! All din information lagras inom sveriges gränser.
Enligt sajten baserar sig uppgifterna på ”den registrerade positionen för det aktuella IP-numret”.
De flesta nyhetsredaktioner har en julsäck – lagret med förproducerade nyheter som håller att publicera också de aftnar, helgdagar och mellandagar då redaktionen är halv- eller heltom och egentligen bara har möjlighet att bevaka det dagsakuta.
Helst ska det vara tidlösa egna nyheter av stort allmänintresse med potential att slå ut känslan av annandagstorka från sändningen, sajten eller tidningen. I praktiken tillåter man ofta en lite lägre nyhetsribba och en lite högre rundiskaraktär. Men i bästa fall finns där åtminstone nånting som duger att toppa med varje dag om inte världspolitiken eller väderleken erbjuder dagsstoff som håller.
Att åstadkomma en välfylld julsäck är emellertid lättare sagt än gjort. Redaktionens nyhetsjägare har en tendens att hellre vilja publicera i flödet och granskaren vill ha kontroll över sitt material och gärna se det publicerat i en ambitiös flerdagarsplan där möjlighet till reaktioner och fortsättningar helst ska läggas in på ett sätt som blir rätt svårt när publiceringen kan komma att bli på julafton.
Här därför fem tips till redaktionen, arbetsledaren eller reportern, om hur man kan fylla på julsäcken i sista minuten. Har du själv goda råd? Tveka inte att fylla på i kommentarsfältet!
1) Gör en julintervju!
Rapport gör det med statsministern, så visst kan du göra det med kommunalrådet eller myndighetschefen på orten. Eller med företags-vd:n – som aldrig fått frågan förut och därför blir galet smickrad och rensar kalendern för er skull…
En julintervju skiljer sig primärt från andra intervjuer genom att den kan avhandla flera olika ämnen och görs i ett rum med en julgran. Det förstnämnda innebär att du kan plocka nyheter ur den under flera dagar, det sistnämnda att du inte kan hålla på länge än till tjugondag Knut. Men då är ju å andra sidan kollegorna tillbaka och det omedelbara julsäcksbehovet över.
Frågor som passar att ta upp: reflektioner över året som gått, reflektioner över året som kommer, tankar om ändringar av inriktningar, regelverk, policys eller skattesatser (”öppnar dörren för/avvisar tanken på…”), svar på saker personen i fråga tidigare inte sagt något om (”uttalar sig nu för första gången om…”) osv. Idealet är förstås frågor där varje variant av svar blir en nyhet. Och på annandagen kommer redaktören att hålla med dig om att det är det.
2) Hitta statistiken!
Elias tipsade i går om Kolada – databasen som kan vara en guldgruva för kommunreportern som vill hitta jämförelser.
Andra tänkbara källor är den öppna statistiken hos BRÅ, där man bara behöver vara minimalt intresserad av kriminalfrågor för att försjunka bland tabeller och utvecklingar.
Kom bara ihåg att alltid kolla eventuella fynd med kunnigt folk, exempelvis hos BRÅ själva. Du vill inte toppa tidningen med en brottsexplosion som visade sig vara en statistisk synvilla!
3) Kolla vad som hände!
Jag vet att jag tjatar om detta men våra egna arkiv är ofta lysande utgångspunkter för en relativt enkel nyhetsinsamling: hur gick det då?
Observera att du veckan före jul inte har tid att initiera tunga reportage som ”skildrar verkligheten ett år efter händelsen H”, nej här letar du efter raka rör: beslutet ni aldrig kollade, satsningen som utlovades men som inte följdes upp, det vällovliga projektet som skulle utvärderats för ett halvår sen…
(Och ja, det är en nyhet om utvärderingen inte kommit igång än!)
4) Gör ett konsumenttest!
Nej, ni kommer inte att hinna skicka julskinkan på laboratorietest, men ni kan kolla vad den kostar i ortens tre butiker. Hur mycket dyrare är den ekologiska – om den ens går att få tag på? (Varför blir det alltid brist på ekologisk julskinka förresten?)
Eller välj mer originella objekt för att minimera risken att konkurrenten gjort samma test. Vad får man betala för en taxi på nyårsafton? Hur dyr kan en tågbiljett egentligen bli?
5) Gör en crowdsourcing!
Med rätt ämne och inramning kan det bli en succé ur massor av olika aspekter: redaktionschefen gläds åt en ”webbsatsning” att skriva in i årsrapporten, publiken kommer att hjälpa till med en stor del av innehållet – och nyheterna kommer förhoppningsvis att dyka upp av sig själva under ett stort antal dagar från lanseringen!
Kom bara ihåg att någon måste hålla koll på själva inflödet, oavsett om det publiceras direkt eller ska hanteras journalistiskt först.
Ämnesvalet är ofta den kniviga biten. ”Bästa julgranen” blir för runt, ”kommunala korruptionen” för tungt. Kanske något om jultrafiken (risk för köer? Varning för dåliga vägar?) eller shoppingen (sämsta ångerrätten? Felaktigaste reapåståendet?)
Vilken är din favoritsäck inför helgerna? Som sagt: fyll gärna på i kommentarerna!
Love Hansson, som är statistiker och jobbar på Pensionsmyndigheten, pratar om hur tillgängligheten på data har ökat de senaste åren, men att de som utvärderar verksamheten (journalisterna!) inte hängt med. Han håller själv på att bygga upp en analys- och visualiseringstjänst baserad på Kommun- och Landstingsdatabasen Kolada.
Visst låter det spännande? Värt att vänta på! Men under tiden finns ju just Kommun- och landstingsdatabasen Kolada tillgänglig för alla som vill prova på.
Där finns massor av rundringningar som redan är gjorda. Med några enkla knapptryckningar får man veta hur mycket alla kommuner i ens spridningsområde satsade på förskolan per invånare under år 2011.
Man får en enkel sammanställning för hela länet, som man sedan kan skicka vidare till grafikavdelningen, så kan de jobba ihop något snyggt medan du och fotografen åker ut och intervjuar barn, förskollärare och politiker.
Som en liten bonus fick man förutom tabellen ”Kostnad förskola, kr/inv” också upp tabellerna ”Kostnad förskola, kr/inv 1-5 år” och ”Invånare 1-5 år, andel (%)” för att kanske ha möjlighet att säga något mer. Sedan gäller det förstås att försöka lista ut vad man kan dra för slutsatser av siffrorna.
Borde vi flytta från Östra Göinge till Lomma för dotterns skull? Det kanske är en bra fråga till experten i studion? 🙂
![På ett engelskt (skitigt) tangentbord hittar man [ och ] på de här tangenterna, vilket kan vara bra att veta för den som vill trycka kombinationen Ctrl + ]](http://journalisttips.se/wp-content/uploads/2013/01/20130105_223949.jpg)
