Stämmer inte uträkningen så är det ljug

Lär dig om procenträkning och annan viktig matematik hos Khan Academy
Lär dig om procenträkning och annan viktig matematik hos Khan Academy

”Nästan dubbelt så dyrt att åka kollektivt” löd rubriken medan puffen sedan deklarerade att det skett en ”43 procentig ökning på tio år”. Och den här gången var det faktiskt inte särskrivningen som hamnade i skottgluggen.

@stroemberg har lagt ut ett skärmklipp av fadäsen. @Giertta har ironiserat över kritiken.

Men faktum kvarstår. En redaktör jag haft koketterade med sin etta i matematik. Många journalister har det inte så lätt då det kommer till det matematiska.

Ibland kan det finnas flera sanningar i det vi rapporterar om. Men oftast är matematiken robustare än så. En matematiklärare jag hade brukade peka ut stället i uträkningen där det gått snett, likhetstecknet som inte alls indikerade någon likhet, och säga: ”Det där är ljug.”

Och journalistik ska ju handla om sanningen. Se lektionerna om procenträkning hos Khan Academy.

Vilka matematikbrister brukar du störa dig på i journalistiska texter? Låt oss veta i kommentarsfältet. Där tipsar för övrigt matteläraren Mattias Danielsson om svenska sajten Matteklotter, där det finns videolektioner om bland annat skillnaden mellan procent och procentenheter.

10 reaktioner till “Stämmer inte uträkningen så är det ljug”

  1. GOTT OCH ONT I OKUNSKAPENS NAMN
    I egenskap av matematiklärare stör jag mig på bland annat:
    * när man inte vet skillnaden mellan procent och procentenheter.
    * diagram som anpassats för att se bättre ut grafiskt, med följden att de inte alls representerar de data som presenteras i artikeln (vanligt är att en ökning eller minskning i diagrammet ser större ut än den egentligen är).
    * egenhändigt dragna slutsatser av statistik som är helt oreflekterade, som t.ex. en förutspådd linjär ökning utifrån endast två tidigare indata eller en presentation av vilka tunnelbanestationer som är farligast utifrån antalet brott som anmälts på varje utan någon helst reflektion kring att de flesta anmälningarna också kommer från de stationer där flest personer passerar (båda autentiska exempel från Metro).

    Men dåliga matematikkunskaper i reportage är inte helt av ondo, då de faktiskt kommer till användning hos många mattelärare runt om i landet och är en välkommen möjlighet ta undervisningen bort från matteboken och tydligt ut i verkligheten. Riktiga exempel på dåliga matematikkunskaper och diskussioner kring deras konsekvenser är alltid bättre än påhittade uppgifter i en mattebok. Så tack för att ni tillhandahåller dessa. Sen om det är den typen av uppmärksamhet den journalistiska trovärdigheten behöver överlämnar jag till er.

    Till de journalister, redaktörer och grafiker som tycker att de har för svaga matematikkunskaper och hellre vill bli goda exempel för Sveriges elever, så kan jag förutom Khan Academy även rekommendera Matteklotter.se, en svensk sida där filmade genomgångar för hela gymnasiets kurs 1 finns att titta på. Och för de allra flesta journalister räcker det gott att repetera kunskaperna på den nivån.

    Lycka till!

  2. Ja men Metro står i en klass för sig när det gäller orespekt för matte och statistik. Det var inga problem att köra dragarrubrik om ”fördubbling på två år” när det handlade om ökning från 2 till 4 typ. Korrekt kanske, men vilseledande. Vibeke

  3. Att kunna räkna ut en ökning eller minskning i procent borde också vara basic på journalistutbildningar. Om inte annat för att dubbelkolla att siffrorna stämmer. Dessutom gillar jag din formulering om att journalister gärna ”koketterar” med sina dåliga mattekunskaper. Det har jag hört mer än en gång. Matematik är att lösa problem: att se vad man har och vart man ska och hur man tar sig dit. Inte nödvändigtvis siffror.

    1. Känner mig alldeles för träffad än vad jag egentligen vill erkänna för mig själv.

      ”Koketterandet” beror nog mycket på en inbillad konflikt mellan naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Jag tror att det är problematiskt låga kunskaper på båda sidor. Exempelvis har jag stött på flera nyutexade journalister som inte är helt säkra på vad kommunstyrelsen är eller om polisen åtalar?

      Vi journalister med dåliga kunskaper ska ju vara experter på allt. Vi får helt enkelt ta oss i kragen.

  4. Det som ofta också blir missvisande är grafik över progressiv tillväxt (t.ex. börskurser, BNP och befolkning). Jämför till exempel de här två bilderna av börsutvecklingen på Dow Jones: http://www.americanscientist.org/Libraries/images/20036121552_546.gif

    Använder man en linjär skala (1,2,3,4,5,6…) kommer en progressiv tillväxt alltid att framstå som väldigt kraftigt stigande på slutet, trots att tillväxtTAKTEN mycket väl kan ha avtagit. Tillväxttakten kommer att avspeglas bättre på en logaritmisk skala (2,4,8,16,32…).

  5. Min bild är att få som skriver om opinionsundersökningar fullt ut förstår principerna bakom begreppet ”statistiskt säkerställd”, det vill säga att en förändring är större än felmarginalen i mätningen.

    Om ett undersökningsföretag skriver att ett parti ökat med 3 procentenheter, och att detta är en ökning som är statistiskt säkerställd, så kan det refereras som om det vore säkerställt att partiet ökat med exakt 3 procentenheter, varken mer eller mindre. Men är felmarginalen för detta parti i mätningen 2,8 procentenheter är det som är statistiskt säkerställt i själva verket att partiet ökat med minst 0,2 procent!

    Å andra sidan noteras också sällan att om ett parti två gånger i rad ökat i mätningen, men ingendera ökningen varit statistiskt säkerställd, så kan det ändå vara statistiskt säkerställt att partiet ökat i förhållande till förförra mättillfället.

    Dessutom borde alla känna till att felmarginalen bara innebär att det är 95 procents chans att den verkliga siffran finns inom detta intervall. Eftersom vi har många olika opinionsinstitut som alla med ganska täta mellanrum redovisar sina resultat, betyder det att man på rent matematiska grunder kan vänta sig att även ”statistiskt säkerställda” förändringar med jämna mellanrum är falskt alarm.

  6. Det beklagliga är att många av oss journalisters dåliga matte- och statistikkunskaper straffar sig i två led. Dels blir artiklar missvisande som visats. Men lurigt utformad statistik, särskilt rent grafiskt, förekommer som ett sätt att kuppa sig fram och som påtryckare pumpa upp / skapa en nyhet tydlig nog att sedan publiceras.

  7. Ett typiskt förekommande fel; att likställa antal sålda biljetter med antal besökare. Händer förbluffande ofta.

  8. Att inte ha känsla för hur noggrant/onoggrant ett värde är. T.ex. att googla ”two miles” ger resultatet ”2 miles = 3.218688 kilometers”, men i de flesta fall är ”two miles” ett onoggrant värde – med en värdesiffra – och då är det rätt att översätta till ”3 kilometer”.

    Det här problemet är lite lurigt, för det lärs nog mer ut i ingenjörsämnen – numeriska metoder, mekanik osv. än i grundläggande mattekurser.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *