”Och annars då?”
Frågan man ställer efter intervjun, när det ”riktiga” ämnet är uttömt – eller känns lite konstigt att prata vidare om.
Missförstå mig rätt. Det är inte fel att fortsätta prata om ”intervjuämnet”. Det kanske inte var uttömt, någon faktabit kanske måste redas ut, papper hämtas som reportern ska få. Och om intervjupersonen erbjuder ytterligare information under källskydd kan detta naturligtvis vara intressant. (Däremot finns förstås ingen generell regel om att man inte kan citera vad som sägs efter att inspelningen stängts av.)
Hursomhelst. ”Och annars då?” rör sig vidare mot nästa ämne. Den syftar till att få veta vad mer som är på gång inom myndigheten/företaget/branschen/organisationen, förutom det ämne intervjun avhandlat.
Det värsta du kan få är ett tråkigt svar (”Just nu håller vi ju på med budgeten.”) som kräver en följdfråga (”Vilka blir de stora förändringarna där då?”). Som bäst får du en klockren nyhet (”Ja vi har ju fått in väldigt många anmälningar om att…”).
Du kommer antagligen inte att få ett tips som svärtar myndigheten eller företaget ni befinner er på. Men företaget kommer kanske att berätta om sina problem med stelbenta myndigheter – och myndigheten kanske ger dig en signal om vilka företag som är de värsta regelbrytarna just nu.
Jag vågar påstå att du minst var tredje gång kommer att få åtminstone fröet till nästa story genom att ställa denna fråga.
Och när du blir intresserad: visa det! Ställ så många följdfrågor du kommer på för att redan nu kunna skaffa dig en så komplett bild som möjligt av frågan. Efterfråga till exempel motargumenten: vad hänvisar er dumma motpart till när de beter sig så illa? (Och nöj dig inte med ”Ja det undrar vi också!”) Fråga om andra medier redan rapporterat om saken (och i så fall: om det finns någon aspekt de missat?). Och fråga också redan nu om det skulle funka med en ny intervju senare i veckan ifall intresse skulle finnas för ett reportage. Om personen ber att få återkomma med besked så försäkrar du dig om att hen har dina kontaktuppgifter (du har väl med visitkort? Om inte så erbjud dig att mejla en påminnelse).
Allt detta kan kännas onödigt eftersom ni inte ens bestämt om ni ska ge er på storyn än. Men jag lovar: det känns väldigt bra att ha gjort när du sedan presenterar tipset på redaktionen. Då har du nämligen svar på just de frågor som din arbetsledare kommer att ställa till dig för att själv kunna ta ställning till storyn.
(Tipstack till Lars Sjöström!)