Under en nyhetssändning gäller det att hålla järnkoll på tiden för att sändningen både ska börja och sluta i rätt tid. Då man väl sitter där och har kört igång vinjetten, så är det emellertid slutet man måste ha fokus på.
Sändningsproducenten kan oftast koncentrera sig på bilderna och det tekniska – det är redaktören som ansvarar för tiden. Men om redaktören och programledaren råkar vara samma person, så måste förstås lagarbetet fungera.
Mest saker händer i kontrollrummet om man har en studiogäst eller en livelänk. Den vana programledaren brukar hålla tiden och inslagen brukar rulla på fint, men en studiogäst kan prata på i evigheter. Och en reporter på fältet som man tappat kontakten med är det förstås svårt att få att avrunda på något värdigt sätt.
Då vill det till att man kan räkna och gärna är lite snabb i huvudet också. I körschemat är det baktiden som är nyckeln. Det är kolumnen längst till höger ovan, den där det står ”19:30:00” längst ner. Man har alltså bestämt att 19:30:00 så ska sändningen vara slut. Och de tider som står ovanför är vad som måste vara uppfyllt för att det ska kunna ske.
Men den tiden måste man sätta i relation till något verkligt, för att kunna säga något om hur det går. Efter studion i sändningen ovan vill man förstås veta hur man ligger till. Programledaren har tackat gästen och påat inslaget om skolfrukostarna, som har dragit igång som planerat.
Nu har vi alltså oceaner av tid (!) att fundera på hur vi ska gå vidare. I skärmen i kontrollrummet där inslaget rullar ser vi dels hur lång tid av det som gått (ifall sändningen är tjock och vi på förhand hittat en lämplig tid i inslaget att kuppa oss ut på), hur lång tid som återstår (vi att vi kan ge relavant information till programledaren och arbetskamraterna i kontrollrummet) – och så den tid som inslaget faktiskt kommer att vara klart, i verkligheten.
Säg då, i det här fallet, att det står 19:23:19. Enligt körschemats baktid måste vi vara klara med det inslaget 19:22:59 för att sändningen ska gå ihop sig. Sändningen är alltså 20 sekunder för lång – vi är 20 sekunder tjocka.
Då skulle man kanske kunna tänka sig att det där salmonellatelegrammet ligger lite pyrt till.
Visst är det bra att vara snabb i huvudet – men det här borde alla inblandade få hjälp med av datorerna att räkna ut. Så är det i radiosammanhang – där man kan se om man är tjock eller kort på skärmar.