Gästblogg: Avtal, arbetsdomstolar och anonyma källor – så granskar du arbetsmarknaden

Johan Sjöholm

Dagens gästbloggare heter Johan Sjöholm. Sedan 2008 är han redaktör för den i våras guldspade-nominerade tidningen Byggnadsarbetaren. I sin vardag arbetsleder och coachar han fem erfarna arbetsmarknadsjournalister. Här ger han dig en introduktion till hur du kommer igång att gräva på arbetsmarknaden där du bor.

En sak är lika bra att konstatera:

Om du jobbar på ett allmänmedia, säg en lokaltidning, och går in till chefen och yttrar något i stil med: Jag vill profilera mig mot arbetsmarknadsjournalistik.  Då kommer hen förmodligen inte att göra vågen.

Du får förmodligen också höra att ”ekonomireporter-Bosse sköter ju det där”. Men du vet att ekonomireporter-Bosse egentligen helst vill jobba på Dagens Industri eller SvD Näringsliv i Stockholm. Han har sålunda inte skrivit en artikel om vanliga anställda i det lokala näringslivet på 12 år.

Men du kan få läsarnas kärlek.

Så småningom.

För det är trots allt så, att cirka 93 procent av den arbetsföra befolkningen i vårt land var dag går till ett jobb. Och där händer en hel del mysko prylar som borde rapporteras mycket mer om. Och de sju procent som inte har nåt jobb att gå till, för dem är det här landet definitivt ingen tebjudning. Och dessa ingår också i din bevakning, i allra högsta grad (fast killen som vanligtvis kör den här bloggen, kan just det där mycket bättre än jag, så vi lämnar arbetslösheten därhän idag).

Läsarna vill läsa om sin vardag, och den utspelas till stor del på arbetsplatser.

Och har du läsarna på din sida, då har du kanske så småningom även cheferna. (Ekonomireporter-Bosse kommer däremot inte att gilla dig, och kanske heller inte annonschefen alla gånger. Men man kan inte vara kompis med alla.)

Så hur kommer du då igång?

Här en liten introduktions- och instpirationskurs.

1. Improvisera mera

Ska man granska arbetslivet, och särskilt då det privata arbetslivet, då är inte offentlighetsprincipen lika central som den ofta är i annan journalistik. Det finns naturligtvis gott om källor i det offentliga som rör arbetsplatser, och många människor är offentliganställda. Men ska du in och boxas i den privata sektorn kan du inte förlita dig på den. Förbered dig redan nu på att improvisera fram källor längs med vägen. Framför allt är muntliga källor oerhört viktiga.

På Byggnadsarbetaren har vi gjort det mesta från att gå runt på härbärgen och bjuda östeuropeiska byggjobbare på cigaretter, till att scanna dejtingsajter för att få tag på rätt människor. Skriv ner dina metoder längs vägen, så att du kan använda de mest lyckade till fler jobb.

2. Anonyma källor

Arbetsmarknadsjournalistik som vill göra skillnad och beröra innebär ofta mängder av anonyma intervjuer med människor, som slits mellan en moralisk plikt att berätta och en avgrundsdjup skräck över att bli av med sina jobb.

Fundera också på var din gräns som reporter går etiskt här. På Byggnadsarbetaren har vi ibland publicerat stora gräv, som bygger nästan uteslutande på anonyma källor. Det är inget vi tycker är idealiskt. Men arbetslivet är i grunden en slags diktatur inom demokratin. LAS i all ära, men människor är rädda om sina jobb.

3. Vilka offentliga källor finns, trots allt?

Det finns så klart en mängd myndigheter som berör privat arbetsmarknad. Det blir lite tjatigt att lista alla. Men här är två exempel på hur ett gräv kan starta på Byggnadsarbetaren, med stöd av offentliga uppgifter.

Arbetsdomstolen meddelar en dom på sin sajt. Ibland finns hela domen, ibland bara ärendenummer och parter. Men det som alltid finns är vilken ort (hej lokalreporter) domen gäller. Tränger du djupare in i domen, och i den skriftväxling som föregår förhandlingarna, kan du råka på fantastiska berättelser, som går att ha som startskott för större granskningar. Det kan gälla olovliga avsked eller att folk som blir blåsta på löner av oseriösa, lokala arbetsgivare. Name and shame när det gäller sådana lurifaxar. (Potentiell konfliktyta med annonschefen här.)

Du läser en notis om en arbetsolycka, skriven av den som hade poliskollen kvällen före. Du river ur den och sparar. En ”olycka” kan nämligen lika gärna vara ett brott när det gäller arbetsmiljö. Efter ett par månader plockar du fram din notis och börjar ringa runt. Till polisen, som kanske lagt ner FU kring det inträffade. Till Arbetsmiljöverket där någon bra källa, som fått förtroende för dig, ger dig namnet på den som skadades. Efter det kan det ibland vara ”Sesam öppna dig”. Olyckan har skadat personen för livet. Företaget har ljugit för Arbetsmiljöverket i sin obligatoriska rapport (som är offentlig) kring olyckan. Polisen har struntat i olyckan. Arbetsmiljöverket har inte utrett. Personen förlorar tusentals kronor i månaden av att inte kunna jobba och snart är hen utförsäkrad hos F-kassan. Och när du publicerar denna skandal bestämmer sig polisen för att återuppta utredningen. Grattis. Tårta av nyhetschefen (om det är en bra chef).

4. Urval av övriga källor att ha koll på

* Fackklubbar och fackliga förtroendemän (det heter så även om de ofta är kvinnor) på ortens stora företag. Förvånansvärt ofta är de väldigt lojala med företaget, men kan också sitta på material kring hur många stackare som tvingats gå på meningslösa omställningskurser vid nedskärningar. Ibland är de själva också mobbade av företagsledningen och det kan vara fantastiska dramer att dra fram i ljuset.

* SCB. Har statistik som rör allt möjligt på arbetsmarknaden. Löneutveckling, arbetslöshetsstatistik, sysselsättningsgrad. AKU, arbetskraftsundersökningarna, som ges ut av SCB är ett centralt begrepp för arbetsmarknadsjournalister. Där får du en massa grundläggande statistik kring arbetsmarknaden.

*Arbetsförmedlingen. Arbetslöshetsstatistik och en hel del annat matnyttigt.

* Bra kontakt på lokala Skatteverket. I företag som ägnar sig åt skattebrott far ofta de anställda illa.

* Tingsrätten. Handhar konkurser. Hur upplevs konkurserna av de anställda?

5. Till sist: Ett kollektivavtal är inte ett partiprogram

Det här är ett tänkesätt du bör få in både i din skalle och i chefernas skalle. Kollektivavtalen, inte lagen, reglerar det mesta av arbetsmarknaden. Avtalet har skrivits på av både arbetsgivare och fack. Om ena parten har funnits bryta mot detta, är ett fel begånget.

Då kan det finnas anledning till granskning. Det många glömmer är att även facket regelbundet stäms för avtalsbrott, som prövas i Arbetsdomstolen. Ofta lämnas också den enskilde medlemmen i sticket av facket av olika anledningar. Detta kan bli intressanta artiklar.

 

Johan Sjöholm

1 reaktion till “Gästblogg: Avtal, arbetsdomstolar och anonyma källor – så granskar du arbetsmarknaden”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *